2 Responses to Day 210

  1. femtips says:

    Ville höra med dig om du har problematiserat mer kring kulturell appropriering utifrån kritiken på instagram? Förstår tanken med performativitet och att synliggöra stereotyper. Var tycker du gränsen går?
    Du får gärna svara per mail om du vill, hittade ingen adress till dig.
    Allt gott
    /femtips

    • Gisela says:

      Hej,
      Jag förstår om man kan bli upprörd, men min inställning till mitt projekt rent generellt har varit att det är ett konstprojekt och konsten måste få provocera ibland. Jag har även fått upprörda kommentarer från kristna när jag gjort Jesus, det var hädelse för dessa. En tjej som är uttalad feminist upprördes av min porrstjärna.
      Jag förstår mycket väl att det jag använder i bilden med indianen är rituella objekt som i kontexten av denna kultur inte bärs av kvinnor, särskilt inte vita kvinnor födda i Sverige. Men jag tycker inte att jag som konstnär, i kontexten av ett konstprojekt som tydligt och uttalat vill leka med karaktärer, identiteter och ibland med stereotyper, kan ses i samma ljus som att detta bara är en “plojjig maskerad”-dräkt (så som en tjej skrev som kommentar hos er på Instagram).
      Det är en fin gräns att balansera på. Jag är konstvetare och konstpedagog och jobbar aktivt med barn och unga i frågor om fördomar, stereotyper, genus etc. i samtidskonst. Några av de mest intressanta möten jag haft med ungdomar har varit via konst som provocerat eller väckt många frågor, t ex bilder av konstnären Cindy Sherman som jag själv ser som en stor inspirationskälla.
      Ibland tycker betraktare av mina egna bilder att jag passerat den där gränsen och bara gjort ett plumpt övertramp. Det måste jag respektera, och det gör jag. Men jag är inte rädd för att utmana gränsen.
      Man kan ställa många frågor om indianbilden. Borde jag ha tagit bort bilden, som någon krävde? Borde jag istället ta åt mig av positiv kritik jag fick av amerikaner som själva hajat till av bilden, men uppskattade den i den kontext den presenterades? Spelar själva attributen ursprung någon roll i bildens tolkning – det faktum att det jag har på huvudet i själva verket är något jag tillverkade av kartong, snören och fjädrar? Till skillnad från om jag hade haft en äkta rituell huvudbonad? Utmanar jag en mansnorm genom att som kvinna bära ett annars manligt attribut?
      Jag skulle aldrig någonsin kunnat skapa en indianbild så som de som säljs som färdiga kit i gängse maskeradaffärer – särskilt inte de kvinnliga som alltid är sexualiserade – inom ramen för mitt projekt. Aldrig. Jag tycker personligen att min bild är lågt ifrån den här typen av maskerad-maskerad, och jag hoppas att den säger något mer, något annat. Om det finns de som inte håller med så är det helt ok. Jag kan aldrig styra hur en bild uppfattas av någon annan, det är också det fina med konst.
      Jag hoppas att du fått lite svar på dina frågor.
      Bästa hälsningar
      Gisela

Comments are closed.